Jag är din far! - går vidare

Innehållsförteckning:

Jag är din far! - går vidare
Jag är din far! - går vidare
Anonim

Vilka sporter ska ett barn hålla på med? Från vilken ålder ska man idrotta? Tränar du överhuvudtaget? Besluter föräldrarna? Väljer barnet? Jag vet inte de rätta svaren. Jag tror inte att någon. Men det är nästan säkert att barnen behöver lite motion.

Foto: Alexander N
Foto: Alexander N

Jag tittar mycket på tv, men knappt någon sport. Det finns också ett undantag. Perverst, av någon anledning, fastnar jag alltid på strongmantävlingen när det går någonstans. Så jag gillar inte riktigt sport. Och det är skitsnack. Jag har inga problem med sport, speciellt inte med träning. Jag kan bara inte riktigt uppskatta tävlingsidrott, trots de stora prestationerna. Och jag ska också berätta att vi inte är en alltför sportig familj. Vi åker inte skidor, vi har cyklar, men vi använder dem knappt. Självklart finns det alltid ursäkten att tiden inte räcker till och blabla. Det finns ingen ursäkt. Det finns lättja. Men vi är åtminstone inte feta än…

Vem bryr sig?

Men jag vill verkligen inte att mina söner ska vara mjuka och lata. Jag minns några av mina olyckliga skolkamrater som hade problem med att fånga en boll eller till och med springa. Det är inte för att de har en allvarlig fysisk defekt, de är helt enkelt inte vana vid rörelse. Och naturligtvis tyckte de andra synd om eller skrattade åt dem. Jag tror att det är relativt lätt att skydda ett barn från detta. Däremot orkar jag verkligen inte när vissa föräldrar låtsas att deras barn ska bli femkamp eller tennisstjärna eller vad som helst. Det här är samma sak som om jag skulle uppfostra mitt barn till advokat eller läkare, utan att ens tänka på vem han är och vad han vill?

Bra och dåliga

Visst är Eff, nästan fyra år gammal, fortfarande långt ifrån att vara involverad i någon seriös sport, även om jag skulle vilja det. Men jag vill inte riktigt. Åtminstone inget konkurrensmässigt. Det är förstås inte helt upp till mig att bestämma. Anledningen till att jag inte vill ha det är för att det tar oerhört mycket tid och energi från barndomen. Barn som tränar hårt går miste om en massa saker, och det är inte ens nödvändigtvis hälsosamt. Naturligtvis, om du är exceptionellt begåvad på något och till och med tycker om det, varför inte. Men det här är den ovanligare versionen. Samtidigt finns det många bra delar av att idrotta, eller låt oss kalla det träning. Gemenskapens kraft är till exempel inte alls nonsens. Om han har tur, får han vänner, kan hantera intelligenta vuxna och till och med träna, lär sig sportsmannaanda och tänjer på sina gränser. Jag tycker bara att det här ska göras med måtta, som så många andra saker.

Vad var och är här?

Barnsim är det till exempel inte, mest av praktiska skäl. Både barn och föräldrar kan verkligen njuta av det. Det sägs att det absolut inte har någon inverkan på hur mycket barnet kommer att älska eller lära sig simma enkelt senare. När Eff började gå var det en sport i sig ganska länge. Sedan kom motorcykling som en teknisk sport. Och för några månader sedan upptäckte vi en möjlighet nära oss: ovis judo. Jag förstår det inte, så Á. tog bort honom. Vänlig tränare, du behöver inte ens betala de första gångerna för att se om barnet trivs överhuvudtaget. Han tyckte om det, för det är faktiskt ett spel. Då ville han inte gå nästa gång. I så fall, ja. Sedan blev han sjuk. Vi får se vad som händer. Eftersom våren kommer blir det lättare att flytta. Åh, och dagis har redan gympass en gång i veckan. Nu handlar det om sport.

Finis

Specialfall bevisar att du inte ens behöver gå på sport för att lära dig saker. En natt började Eff sparka mina korsade ben med rörelser som såg ut som ett proffs. Jag frågade honom, vem lärde han sig detta av? Han svarade: från min karatecoach, Zoltán Halmai. Jag har aldrig hört det namnet, det tror jag inte han har heller, men han verkar vara en riktig eterisk lärare.

Och ja, pengar är också en begränsande faktor när det kommer till sport. Och ett barns behov och förmågor. Låt oss inte pressa honom, bara stödja honom. Varken barnet eller föräldern ska vara en börda. Självklart gör alla som de vill, alla behöver något annat för att vara nöjda. För närvarande är huvudsporten för Á och jag att bära barn. Den ena är 18 och ett halvt, den andra 9 kilo. Usch.

Rekommenderad: